Sorgens tider

Responsen på mitt förra inlägg blev över förväntan måste jag ändå säga. Jag har ju ingenting jag kan relatera till, mer än alla dom barn och ungdomar man hängt med genom åren. Sett hur dom fört sig runt sina kompisar, runt sina föräldrar och andra familjemedlemmar. Jag har upplevt att jag alltid fått en ärlig respons hur respektive barn/ungdom verkligen är som personer när jag vart i närheten.

“Du är så lätt o snacka med Pierre!” Det har jag fått höra från flera håll i många många år. Jag har, och kommer alltid att ställa mig på barnens sida.

Alltid på barnens sida!

Nu till det lite sorgliga dårå. I onsdags förra veckan fick jag ett samtal som i sig va ganska hedersamt o få, men också väldigt väldigt sorgligt! “Hej Pierre, vi ska ta bort Dollar och undrar om du kan tänka dig att komma o ta några sista bilder på honom?”

Självklart svarade jag, och i måndags va det dags för fotografering. Jag har i stort sett lagt kameran på hyllan, men den här typen av plåtningar, och åt människor som jag tycker om så ställer jag upp. Inget snack om det.

Fina underbara vackra klokaste busigaste American Dollar har lämnat oss och finns nu på dom evigt gröna ängarna 🙁

Rätt rolig bild ändå 😛
Dollar: “Hm…ja där sitter du ja, mumsmums tror jag tar en smakbit av dig!”
Vida: “Aaajjjj han bet mig!!! 😀 😛 “

Blev såklart andra bilder också 🙂 Visar en del utav dom här nere <3

2 reaktion på “Sorgens tider”

  1. Tack snälla Pierre för att du var med oss & tog dessa fantastiska bilder. Fantastiska Dollar, kommer vara så saknad, varje dag! ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *